Söndagen

Igår gick det helt ok, när D var här. Vi håll på med gruppschema, klippa ut, tejpa, kopiera. Men det gick inte så bra, att till sist skrev vi bara ut. Det är ingen ide att gå till bibblan att betala över 100kr, för det. Jag försökte ju vara stark och det var jag. Vi kramades som vanligt. Det kändes bra att krama honom, det gör ju ont, men håller den känsla tillbaka. Idag hade ut och kalkade. Det gick bra, men tog längre tid än jag hade räknat. När han skulle åka, kramades vi en extra stund. Igen. Det känns att alltid jag krama honom får jag extra energi att vara stark. Det är inte så lätt för mig just nu, men har ingen annan val just nu. När vi körde till mig efter kalkningen, ringde han till sin flickvän. Hon ville att han ska åka förbi MIo, och köpa en spegel till köket. Vem vill ha en spegel i köket. Hon. Han förklarade att han är smutsig och fötterna var blöta, att kan vi inte vänta och köpa annan dag. Men nej, hon ville ha sin spegel idag... jag märkte att han blev sur för det. Jag hade synd om honom, och förstår det. Jag vet inte hur länge de kan vara ihop, när allt går upp och ner. De kommer inte stanna länge mer ihop, jag vet inte men har bara den känsla. Det är hans liv, och bara han kan förändra livet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0