Livet som en berg och dalbana

Nu har jag kommit in igen i en period som måste gå genom en gång till. Jag och D hade kommit så nära till varandra, vi båda kände oss lyckliga men nu har han bestämt att ta en paus, att stänga av alla sina känslorna. Han känner att han är inte än redo att gå in i ett nytt förhållandet just nu. För att hans sjukdom tar allt hans energi. Igår vi pratade om det. Det var jättejobbigt för mig. Även när han säger att hans känslorna kommer inte förvinna. Jag är så ledsen för det att han sårar mig på det här sättet. Och vet inte om kommer överleva denna gången det. Jag sa även till honom det. Någon dag tidigare skrev honom en lång meddelande att vill finnas för honom som vän och hans flickvän. Att vi kommer tillsammans över det jobbiga perioden. Att försöker att vara hans vän, men det kommer vara svårt för mig. Jag ser i hans ögonen hur ledsen han är för det. Han vill mig, han vill leva ett liv med mig, men han kan inte det just nu. Han måste bli frisk just nu. Sen kommer han flytta i december, det kommer vara et ny början för honom. Jag vet att han har stora känslorna för mig. Han har berättat även till sin mamma om mig. Och igår berättade att han sade även till sin ex sambo, att vi har träffats mer än bara vänner. Hon sade att hon är glad att han är med mig, men han vill ju ta en paus. Jag mår å dåligt av del hela, att han berättat om mig och nu vill han ta en paus. Jag känner det att han kommer snart till mig, att stanna för evigt. Han kan inte vara utan mig, vi har hittat varandra, och vi är rätta för varandra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0