Idag behövde jag krama honom så hårt.

Jag försöker sälja skrivbordet och det är många som är intresserad av. Första kom men hon ville inte ha. Det är ju lite lös och lådorna går inte heller stänga-öppna. Igår pratade med D och han ville komma hjälpa till. Så att han var här. Det kändes för jobbig att se honom. För att nu vill jag igen bara gråta. Vi pratades lite. Han sa- han kommer finnas alltid i hans sida oavsett vad. Den känsla är så fruktansvärd jobbigt.Jag vet inte hur kan jag vara hans vän, Det har gått i en vecka, när han sa att han vill packa. Han vet vad jag känner, och han vet hur jobbigt har jag det just nu. Jag vet inte om jag klarar det allt just nu. Allt som jag har sett framåt, allt. Med flytten, att kunna komma närmare till varandra. Att kunna träffas oftare och ta den nästa steg. Han har packat helt, han frågar inte mer när är jag ledig, om vill följa med till skogen. osv. Han börjar undvika mig, jag märker det. Jag känner att det är bättre att inte alls ha någon kontakt, men jag flyttar och behöver hans hjälp bara en dag. Sen är det bättre att stänga av allt med honom. Hur gör man att vara vän , sen bli kär i varandra och sen igen bara vänner. Ikväll ska prata med min tjejkompis, ska får set vad hon tycker om det hela.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0