Det vänder sakta

Igår vi höll på igen med varandra. Vi skrev och skrev och jag blev sur på honom. Men det vänder sakta , men inte än åt det håll som jag önskar. Jag mår dåligt av det hela, med mina starka känslorna. Det blir inte bättre om jag ältar de så djupt hela tiden. Bästa är att ta det en dag i taget. Mina tankarna styr hela mitt liv. Jag fick iallafall lätta mina tankar och hur jag tänker. Jag berättade om det att saknar att han ska höra av sig oftare, han vill ju prata med mig oftare, men har förklarat sista tiden att vill ju vara i fred. Nu har han börjat ringa ofta till mig, och det känns faktisk bättre för mig. Och vi säger varandra " puss och kram" Jag förklarat sist att vi sagt det hela tiden när vi var vänner, varför inte fortsätta med detta. Och han har förstått det. Jag har sagt honom sakerna som hur jag känner och vart jag står. Och han vet. Han vill inte någon relation med mig just nu, men det betyder inte att det kan bli senare mellan oss. Han sagt till CC, att vi är vänner men han har svårt att stå mot mig, att han längtar efter fysisk kontakt. Det finns den starka band mellan oss, och ingen som kan komma mellan oss. Jag vet att han har träffat andra redan nu, men ingen som verkligen tagit någon plats. Han vill fira jul och nyår med mig, det betyder något att det finns hos honom. Som sagt en dag i taget.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0