Semester

...som börjar med tårarna. Igår kväll skrev honom lite och försökte får ut varför han inte badade. Han skrev att han hade allt annat att göra, men skrev inte mer vad han gjorde. Sen skrev bara att saknar honom, sov go.. Han skrev tillbaka- att han saknar mig med och sov gott. Jag öppnade inte upp hans meddelande, vill inte läsa det igen, och inte heller aktiv på FB. Nu tänker att jag har semester och ska ta det så lugnt som möjligt. Men inners inne är jag så ledsen. Det är svårare att sitta hemma här, det är därför vill åka bort lite. På förmiddagen ska J till bokhandeln och köpa en bok, sen vill hon läsa på bibblan den. Under tiden tänkte jag träna lite. Sen äter lunch hemma, och sen tänkte jag åka till Växjö med henne. Det blir varmt idag med. Redan plus 25 i solen. Jag försöker nu att inte tänka så mycket på honom. Jag känner just nu att det känns svårare för mig, när vi träffar här ute. Nu vet jag att måste vara helt borta ifrån honom, att inte börja sakna honom igen. Imorgon eller på onsdag kanske ska träna med CC. Ikväll skulle åkt till en medium, men skrev henne att åker iväg. Hon förstår mig, skrev henne att behöver komma bort ifrån D. Jag måste vara sysselsätta nu hela tiden att inte tänker på honom. Det kommer vara här nu kanske mycket skrivandet. Jag skrev inte så mycket när jag mådde bättre och det kändes att vi hittade tillbaka till varandra. Det hjälper mig en en del att skriva ner mina tankarna. Nu är vi i Växjö på hotellet . Fick meddelande av Cc. Hon hade träffat D med en ” gammal tant”.på lövmarknaden Hennes barn trodde att det var hans mormor. Jag skrev henne då är det nånting på gång om han är ute med någon så öppet, och skrev att då vet varför han sade till mig att träffa någon annan. Det gör fortfarande ont i mitt hjärta när jag är borta ifrån honom, jag hoppades att kan komma över lättare. Jag vet inte hur jag klarar av det allt med honom. Att känslorna är så starka, kommer någon fråga om honom kommer bli väldigt känslig för det. Jag har aldrig i mitt liv haft så starka känslorna, det känner man. Felet är inte hos mig, felet ligger hos honom. Att andra säger till honom det hur fint vi skulle passa ihop , eller att ge ett chans. Och att han skriver mig att han lämnar mig ifred ett tag till… jag vill inte se honom, jag kan inte se honom i ögonen. Jag ä inte fri hemma, han finns överallt. Jag vill vara i skogen, det kan jag göra bara om han är inte hemma. Han är så dumm i huvudet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0