Små steg

Jag tar bara småsteg framåt. Tiden går som vanligt. Inte hänt så mycket sista tiden. Igår tränade med Cc , vi pratade lite. Mest om D. Hon förklarar ju hela tiden att han gräver sin egen grav , När han träffar någon ny hela tiden. Han kommer alltid att vara ensamma. Han är fortfarande borta på kvällarna, men han är hemma på nätterna. Det känns att varannan onsdag sover han över hos henne. Det som jag tänker hela tiden nu, att varför han är varje kväll hos henne. Hon måste ju inse att det är något fel att han åker till henne hela tiden. Och att han " skadar" mig med det att visa mig att han är inte hemma på kvällarna. Jag tar det fortfarande hårt men har försökt mer tänka på hans sjuka beteende. Jag undviker honom här ute så mycket jag kan, inte sett honom nu hela veckan. Men tänker för ofta, när han ska visa henne här ute. När tänker han gå förbi mig här ute. Jag funderar det s¨å ofta. Han vill ju att jag ska bli ledsen att se honom med någon annan. Säkert. Men jag har gjort mitt val redan och det finns någon annan för mig här ute. Igår kväll igen.. när jag kom hem efter gym gick ut med Chanel. Vi såg Loke med denna norska killen, och han kom fram. Vi pratade lite. Han frågade om jag var i stan, fattade inte vad han menade om han menade nu eller under dagen. Jag sade att var i stan och tränade. Och sen han sade att trodde att jag ridade, att hade häststövlarna. Så skrattade båda två. Han är trevlig, och vill prata. Hundarna är så glada att se varandra. Han berättade att han ( Loke) vill hela tiden gå förbi oss här. Att han vill tydligen träffa Chanel. Så skojade vi att nu är de flickvän, pojkvän. Jag får en känsla med honom, att han kanske är intresserad av mig, men han har ju sin flickvän. Allt är möjligt med tiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0