tiuks

...innan julafton känns för jobbiga och blir tuffare när jul är här. Nästa vecka ska jobba hela veckan utom fredag när jag är ledig. Ingen lust att gå till jobbet. De dagarna har jag tagit lugnt, ingen stress. Men måste hålla mig stark nu nästa vecka att inte bryta ihop igen, det blir jobbigt när träffar några arbetskollegor, men ska le med min falska leende. Men blir tufft sen när jag kommer hem, finns så mycket som ska hinna fixa, maten till julafton, fixa efterrätt, och tvätta med måste jag hinna. 

Jag väntar nu min änglarnas budskap av T, hon går in i djupet och alltid hennes udskap går rakt in i hjärtan. Om hon kan se honom, om hon kan se att det finns en man i mitt liv, om det kan vara jag. Jag minns att tog denna foto till honom. Det är så många tankar och funderingar nu inom mig, att kan inte bara släppa honom. Varför är det så svårt,hur ska jag vara nu. Men skickade meddelande honom nu med länken att lära sig estniska, och skrev om han behöver hjälp att höra av sig. Jag vet att han säkert har börjat redan nu att lära sig, jag känner av det. Kan han tänka på mig, det är en stor frågetecken just nu, hur han tänker om mig. Han var ju intresserad av mig, men han släppte mig i väg när han fick veta hur dåligt jag mår. Och jag förstår honom helt, dock kanske inte berättat honom alls om det vad hände och hur jag mår. Den stunden litade på honom och inners inne hoppades att han skulle finnas för mig. Han " gillar" ofta vissa mina inlägg och det betyder mycket för mig. Nu laggar jag middag, imorgon blir det badhuset på morgonen och sen jobb. 

Jag fick panikattack ( mild). Vi skulle gå ut på kvällspromenad och tror att såg D med sin häxa. Så är han hemma med henne under jul... såklart firar jul ihop. Vad tänkte jag, jag hoppades att han ska vara ute på landet,men nej, mamma är istan som alla jul. Det drog upp mina sår, och blev väldigt ledsen igen, det känns som ett kniv i hjärtan. Den känsla kommer varje jul när jag är som svagast. Jag har önskat mig bara att inte vara"ensam " under jul, och det händer igen. Det är tufft, måste hålla mig stark att inte bryta ihop igen, som altid så känns. Dessutom är jag inne hela tiden på FB, och känner att det blir jobbigare när jag hela tiden kollar runt där. Att se andra har en " normal" jul, med sina kära, och jag är som värdelös ensam själ som bara saknar närheten. Det känns väldigt jobbig, och nu när D är hemma, hur ska jag klara av det om jag kommer möra de här ute. Vi är oftast ute på kvällspromenader , om det är den tid jag är ute. Jag hatar jul så mycket just nu. Och ska försöka själv att hålla borta mig från FB. så långt jag kan