tiuks

Det är söndag och jag är helt nere igen...

Igår kom den känsla smygande när J berättade att hon träffade B och D ute och D hade klappat Chanel. Att han vågar komma fram till henne bara det tar min energi. Hon frågade ju hur ska hon göra om hon ska hälsa honom eller inte, att hon vill inte heller hälsa eller träffa honom. Jag sade att du behöver inte hälsa, eller börja prata bara gå. 

Och såklart idag när jag körde hemåt såg hans bil, som stannade vid busshållplatsen och körde hemåt utan att titta mot honom. Sen parkerade bilen och gick snabbt hemåt. Men fick sånt stark känsla i magen som klump i magen när såg hans bil. Det känns att det drar hela tiden alla sår upp när jag ser honom, hade inte sett honom nu nästan en månad och det kändes lugnare men nu känner så nertryckt i mitt värld, Som allt bara rasade, och att hålla sig ihop är det inte så lätt heller. Jag vill vara fri men är inte det, inte än, att han måste fortfarade komma i min väg. Att trampa på mig hårdare. När jag kom hem jag tittade inte mot hans håll alls, men såg lite att han stannade kvar i bilen, och det tyder bara att han är själv rädd att träffa mig. Han skulle kommit ut direkt i bilen. Jag gick min egen väg och inte alls den vanliga vägen till huset. Det tar tid att jag kan läka mina sår, och det kommer ta för lång tid för mig nu när han parkerar sin bil så nära till min plats, bara att ha koll på mig, det är ingen fråga om det. Det fanns fler platser närmare till hans hus men han valde ju exct den bästa platsen att kontrollera mig fortfarande och säkert att jag ska se honom. Sjukaste människa i hela världen